 |
| Magen i vecka 29 (28+3) |
För 81 dagar sedan skrev jag detta. Om 81 dagar hoppas jag skriva något helt annat! Då är det BF ( man jag hoppas på lite lite tidigare - kanske om 70 dagar).
Så spännande! Då säger vi liksom HEJ till Bebisen! En ny liten bebis... Åh herregud! Att bli tvåbarnsmorsa... Det är stort!
Jag försöker fundera lika mycket som med Nea, det gör jag säkert - men av förklarliga skäl, inte på samma saker. De flesta funderingarna är nog om hur Nea kommer ta det. Som det verkar nu längtar hon efter personen i magen. Hon kan, flera gånger om dagen, komma fram, dra upp min tröja och mysa med magen - det gör hon inte på någon annan! Jag är säker på att hon förstår att det bor någon där inne, men när den väl är utanför?? Är det lika mysigt?
Ni andra med två barn - vad var den största chocken för er?? Hur reagerade "nr 1"? Något annat ni vill dela med er av? (kom igen nu, fyll gärna kommentarsfältet lite här nu!)
Alvin reagerade inte så speciellt, han var nyfiken på lillasyster men brydde sig inte så mycket om henne när hon var "bebis".
SvaraRaderaMitt tips är att njuta lite extra medan det nya syskonet är bebis och inte kan krypa eller gå. För då kommer chocken! Haha, två barn som gör bus på varsit håll och som triggar varandra till att göra saker de vet att de inte få göra och vara på dåligt humör. Men även då de börjar "syskonsamspelet" och leka tillsammans, då sitter man och gråter av lycka åt alla söta grejer de gör tillsammans =)
Den största "chocken" var faktiskt sömnen, Engla älskar lilleman och har aldrig varit svarsjuk, men Wille åt ibland 1ggr / timme på natten och varannan timme resten av dygnet så jag var rätt trött. Nu är det svåraste att få till sambotiden. Barn som somnar olika sent på kvällen, alltid minst 1 barn som vill sova hos oss, alltid minst 1 barn som vaknar på natten. Det är svårt helt enkelt med egentiden när man jobbar och har två barn med olika rutiner och sjukdomar som avlöser varandra. MEN det är SÅ MYSIGT ATT ÄLSKA två fina barn. Tänk va fantastiskt att älska ännu ett barn lika mycket som ni älskar Nea!
SvaraRaderaSå fin du är :) förstår att längtan är stor. Nea kommer att bli världens bästa storasyster. Tänk när hon ska lära sitt syskon allt Hon kan. Vilken lycka ni lever i.
SvaraRaderaTack snälla för era svar!
SvaraRaderaHaha Emelie! Jag ska tänka på det! Jag blir redan rörd ibland, när Nea myser och så - detta ska bli så skoj!
Olga - ja det kan jag verkligen tänka mig. Nea åt hela tiden som liten bebis! Det med tider hoppas jag lite vi kan komma undan med - så småningom. Det skiljer ju inte så mycket i ålder ( vi kan ju hålla tummarna). Men ja, det "jobbiga" överväger i alla lägen det man känner för sina barn!
Förresten - det syntes aldrig att du var trött!!