31 januari 2012

Jag dör nästan lite

Nu har jag suttit och mailat i stort sett varenda annons ( de som inte bemödat sig skriva mått) på blocket, som gäller badkar.

Jag börjar få lite smått panik här hemma och har nästan lite ångest över detta "bekymmer". VARFÖR sålde vi vårt badkar?????

Så återigen, maxmåtten är L: 150 och 60 brett (kanske lite liiiite bredare). Håll gärna ögon och öron öppna!! Jag skulle bli sååååå glad och otroligt tacksam om ni ville kolla er runt!

Nu måste jag sova- jag har nog suttit här i 1,5 h. Alltså är tröttheten slående!

Godnatt alla härliga badkarsjägare!!

28 januari 2012

Vad vem säger om vad och vad vadet säger om vem...

Till att börja med, jag kommer förmodligen vara lite frånvarande, inte lägga massa krut på bloggen en liten tid framöver. Varför vill jag inte gå in närmre på.

Men DET HÄR tyckte jag var absolut värt att uppmärksamma! Jag tycker påståendet är så otroligt dumt - och väldigt dumt uttryckt! Att "pappor" skulle vara farliga för sina barn är ju helt absurt. Ett väldigt korkat påstående.

I artikeln tycker Annika att det är viktigt, men tabu, att prata om de olika könen och att de faktiskt skiljer sig åt. Jag är helt med på det, det är biologiskt. Vi är inte lika! Men jag är inte en bättre förälder än Niclas. Vi gör det tillsammans. Jag är alltså en bättre förälder med honom.

Att uttrycka sig så, säger helt klart en hel del om männen i hennes liv och även en hel del om hur hon själv är som person. För vem väljer någon till att bli far, till sina barn, om man anser att han är farlig för barnen (om hon nu har några egna barn, vill säga)? Hon verkar obota urkorkad.

Jag orkar inte läsa igenom hela artikeln, eller intervjun med hennes, just för att jag känner att hennes påstådda 180 graders synfält (längst ner på sidan) känns mer som "tunnelseende". Ett mycket konstigt och trångsynt sätt att se på saker och ting. Och jag känner mig lite lätt illamående av det.

Jag kan säga att Niclas definitivt är den med tålamodet hos oss. Han är BETYDLIGT mer försiktig när han tar i Nea än vad jag är. Första gången det skulle bytas bajsblöja (vilket han givetvis tog, pga av hans tålamod) stod han där och duttade med fjäderlätta fingrar. Jag fick säga till honom att hon inte var gjord av glas.



Jag märker såklart på Nea hur lycklig - in i själen- hon blir av sin pappa! Efter en hel dag med mig så strålar hon när han kliver innanför dörren, han är en trygghet för henne han också.

"Könet sitter i hjärnan" - är också ett av hennes påstående, titeln på en bok hon skrivit (vilket kanske då tyder på att hon inte har några egna barn). Då ska jag också tillägga att hon varit styrelsemdlem i Hjärnfonden ( hur tänkte ni där?? Eller vill jag ens veta?)  Jag vet inte exakt vilken substans som rör sig omkring i hennes, Annikas, skalle. Men hjärna kan det väl inte vara?...

Amningstips!

Det bästa tipset man kan ge någon som ammar/ska amma, förutom att fylla kylen med stora vattenflaskor ( du kommer dricka kopiösa mängder!!), är kanske att skaffa en skön (och snygg) amnings BH - med amningsinlägg.

När jag ammade Nea låg det amningsinlägg ÖVERALLT!! Jag kan nog fortfarande hitta om jag kikar runt lite. Här finns det lite finare varianter som är roligare att hitta, än de vita trista engångsinläggen från Ica. Där finns även de där snygga BH:arna, som förmodligen piggar upp både ammande mamman och oammande pappan.

Ett presenttips kanske?

25 januari 2012

Mina utmaningar...

Det går inte så bra med mina skriftliga utmaningar nu. Jag tycker de är roliga och intressanta att skriva, jag måste rannsaka lite - och det är ibland svårare än man tror! Jag har hållit på att skriva på nummer 7 - "min bästa vän". Men jag vet inte hur jag ska skriva, jag har nämligen en liten hög, som alla är värda sin vikt (mer än det) i guld! Då är det svårt att inte skriva romaner ;)

Ikväll har jag tagit "tag" i en annan utmaning - träning! Jag och Jessica har varit och simmat. Jag hade gärna tagit i och gjort mer än bara simma - men vågar ju inte ta i för mycket, trots läkarkontroller! Dessutom är simning bra nog för min stackars otränade kropp. Jag har nog inte tränat sedan i somras/tidig höst!
Men nu blir det ändring, för en förlossning är inget som blir enklare om man inte är tränad.

 Eftersom jag inte har några roliga bilder från dagen, på datorn, så får ni här ett urval på helgens delikatesser:
Toast skagen

Sprödbakad torskfilé med remouladsås (japp, såklart gjort hemma i vårt kök!)

Vår egna lilla delikatess!  Den godaste lilla godbiten av de alla!!


24 januari 2012

Ni med sömniga småbarn!




Nea har i ca två - tre månader varit riktigt omständig vid läggningsdags, vaknat en bit in i sömnen och haft svårt att somna om (både natt och dag!). Detta börjar bli riktigt jobbigt! Hon behöver dessutom oss för att somna. Inte bara varva ner- utan somna. Jag vill INTE behöva sitta/ligga (hon sover ofta i vår säng) med varje gång hon vill sova.

Nu när det nalkas bebis nummer två, känns det ju som ganska hög tid att få något så när bukt på sömn...

Hur har ni andra gjort? Kom igen nu, hjälp lite nu:)!

Detta med att söva ute i vagn, fungerar givetvis fint, men vi har ingen möjlighet att ha vagnen på gården (jag hade inte klarat ut att vara avslappnad uppe i lägenheten, utan sprungit och kikat på vagnen hela tiden. Alternativt sitta ute... Nej tack om det inte är sommar!).

Så... Några tips??
Tack om ni har några!

23 januari 2012

På jakt

Vilken ljuvlig dag jag har haft hittills! Det är verkligen mysigt att ha mer tid hemma tillsammans, alla tre. Niclas är ju pappaledig de dagar jag jobbar, och eftersom mina tider är lite oregelbundna så får vi både mer dag-/kvällstid tillsammans. Jag märker verkligen hur mysigt Nea tycker det är!

Idag har vi redan ätit mysfrukost ( efter lite sovmorgon - man måste ju dra ut lite på helgen när man kan!), varit på stan och uträttat några ärenden, fikat riktigt gott fika från Systrarnas, pratat framtid och drömmar. Nea sover och vi väntar på att hon ska vakna så vi kan äta lunch tillsammans. Snart ska jag till jobbet.

Just nu jagar jag efter en PH5 lampa! En designklassiker, som också kostar därefter. Så är det någon som har en på lager så är det bara att hojta!


Imorgon är jag och Nea själva hemma igen, vi får se vad vi hittar på. Om det är någon som har något kul på G får ni gärna höra av er.

22 januari 2012

6. Min dag









I morse när jag vaknade hade jag huvudvärk (den har kommit till och från sedan i torsdags), så jag fick lite sovmorgon. Vilket var skönt! Sen blev det god frallfrukost med kaffe. Förmiddagen och tidig eftermiddag har vi bara slöat runt, tvättat (Niclas står för det) och fixat lite.

Nu på eftermiddag/kvällen har Simon och Malin varit här och hjälp oss att möblera om. Jag stod mest i köket och fixade fika och middag ( haha låter som jag slavade- det gjorde jag inte! Jag hade sällskap av Malin och Nea, medan Niclas och Simon "skyndade" sig att möblera om i v-rummet, inför fotbollsmatchen). Snart ska vi fortsätta plocka lite, innan vi förmodligen däckar ganska hårt! Vi är lååångt ifrån färdiga, och insåg att vi har massa vi måste inhandla nu när vi möblerat om lite.

Resterande hälften av denna skålen håller oss nu sällskap i stöket!

Vad roligt att jag fick dela med mig av en sån händelserik dag som denna ;) Men nu var ju detta dagens "uppdrag".

5. Vad är kärlek?

Jag har suttit i två dagar för att försöka få ihop något vettigt, smart och intressant att svara på när det gäller den frågan. Men jag kommer inte riktigt på hur och vad jag ska säga... Vad är kärlek? Det är en känsla och en definitionsfråga! Det är från person till person och från situation till situation. Man kan känna kärlek för en vän, ett barn, en partner osv...

Så helt enkelt är det en känsla ju. En känsla som är väldigt individuell. Och trots att den är så individuell som den är, så vet ju i stort sett alla vad den innebär.


Jag tror de flesta förstår mig när jag skriver att Nea är min största kärlek på jorden- då behöver inte ens den som förstår mig ha barn själv. Den har ju (förhoppningsvis) någon som är sin egna kärlek på jorden...


Jag skulle verkligen bli GLAD om ni kunde tänka er att kommentera i detta inlägg om vad NI tycker kärlek är? Kan man vara kär i vem/vad som helst? Hur definierar DU kärlek?

20 januari 2012

4. Det här åt jag idag



Gårdagens mat känns ju rätt onödig att slänga upp (igen), så ni får dagens mycket spännande innehåll: 1 liter blåbärssoppa, fyra rostmackor och några glas nyponsoppa! Jag har även druckit några droppar vatten, men jag tycker inte om att dricka vatten när jag varit dålig. Då vill jag få upp energin snabbt så saft, eller liknande soppor fungerar bäst! (Även om det säkert är det absolut sämsta alternativet).

Det var mycket roligt när Niclas skulle servera mig frukost och själv satt och mumsade i sig goda skinkfrallor och kaffe... Åh så gott det säkert var!

Nu ska det inmundigas något så fredagsmysigt som fläskpannkaka - med rårivna morötter och lingonsylt! Mycket gott avslut på en arbetsvecka med andra ord.

Vad äter ni en fredagkväll??

Akutbesök

Igår på jobbet började magen ömma en hel del. Jag tänkte att jag är så stor så byxorna blivit för små och "trycker på". Så jag fick springa och handla nya. Men det hjälpte såklart inte.

Under dagen eskalerade magvärken och övergick i hugg och började gör riktigt ont! Tillslut började jag bli rädd för att det var bebisen, och då det senare började smärta riktigt ordentligt, så blev jag riktigt rädd.

Eva (svärmor) kom och hämtade mig på jobbet och körde mig till akuten, där jag fick ta massa prover och skulle få en gyn-undersökning. Läkaren kom och pratade lite och var sedan tvungen att gå. Så jag satt i rummet och väntade, Eva gav mig ett litet glas vatten- som jag sakta drack upp. Och helt plötsligt säger jag att hon måste lämna rummet, för jag måste kräkas!! Och det gjorde jag, minst sagt....

Så allt detta var alltså en kräksjuka (förhoppningsvis)- jag mår bättre idag och har äntligen fått i mig lite att äta/dricka. Igårkväll kunde jag inte ens gå av utmattning! Galet, jag har verkligen aldrig haft så ont i magen.

Men jag fick ändå göra ultraljud och undersökningar, och bebisen har det bra där inne! Det räcker för att jag ska vara nöjd!

18 januari 2012

Folk är som de är...

För ett tag sedan lade vi ut en annons på blocket, om ett badkar med MAXMÅTT 150 x 60. Vi har fått två svar:

1) Hej! Vi har ett badkar med måtten 150 x 70. Hör av dig vi intresse!

- Tack kära du! Vi hör av oss om vårt badrum väljer att expandera.

2) Hej! Vi har ett badkar med mått 140 x 70.
- Jaså? Vad kul för er.

Om maxmåtten är på ett sätt, hur skulle de då kunna ändras till ett annat? Om maxmåttet på längden är 150, och på bredden 60 cm- blir det då så att om man på längden har 140, så får man helt plötsligt 10 cm extra på bredden?? Jag har aldrig varit särskilt bra på matte, men det där förstår ju t o m jag att det inte fungerar.

Nu ska jag, efter kvällsjobb, strax gå och lägga mig! Det är nästan en liten chock att jobba, efter nästan 15 månaders "ledigt".  Jäklar vad trött jag är!

3. Mina föräldrar

Denna utmaningen är verkligen svår! Hur ska man skriva om sina föräldrar?...

Hmm..... Ja, relationen mellan mig och mina föräldrar är väldigt bra! Jag kan prata med de om allt, även om jag kanske inte alltid gör det.  De jobbar mycket, båda två, så vi träffas inte jätte ofta- trots att vi bor i samma stad. Jag har alltid deras stöd och vänder mig till de båda om jag behöver råd. Givetvis bråkar vi ibland - de är ju faktiskt mina föräldrar! Men jag har alltid känt att jag har de när jag behöver det och de vet nästan allt om mig ( även om en del kommit fram på senare år;) )

De separerade när jag var liten, men har alltid varit vänner. Jag skulle nog nästan påstå att de är bästa vänner!

Mamma deltog på pappas bröllop ( alltså inte deras, de var aldrig gifta!) utan att någon tyckte det var särskilt konstigt. Hon älskar min lillebror, som hon egentligen inte har några slags "blodsband" med- och har dessutom barnvaktat honom! Mamma och pappas fru, Christl, kommer jättebra överens (vilket, såklart,  är jätteroligt!).




Pappa firade varenda jul med oss (vi har alltid firat med mammas sida) fram till han och Christl träffades, när jag var runt tio. När pappa och Christl var hemma och hälsade på i Karlskrona ( de pluggade på annan ort) bodde de hos oss. Vi bodde då i en tvåa och en helg var vi SJU stycken (mamma, pappa, Christl, jag, mammas fd med två barn) som bodde där- finns det hjärterum finns det stjärterum!

Jag tycker mina föräldrars relation till varandra är "häftig"! Jag tycker att deras relation (trots en separation- vilket aldrig är en enkel grej!) speglar vad de är för slags personer, de kan liksom allt till trots vara vänner och har ALDRIG låtit en enda liten dispyt gå ut över mig. Jag är faktiskt stolt över att ha det som jag har det. Jag kan inte minnas att jag någonsin tyckt det varit jobbigt att de inte är tillsammans.



Christl, som är mamman till min lillebror, har jag också en bra relation till! Henne pratar jag med om jag tycker att båda föräldrarna (på samma gång) är lite halv- (eller hel-, för den delen) jobbiga. Hon har också bra svar! Det är jätteskönt att kunna ventilera tankar med någon som är närstående- i "närmsta" familjen- men samtidigt har en annan distans och inte är min förälder.  Dessutom är hon BÄSTA "plastmormorn" man kan önska till sina barn, hon gillar verkligen Nea och det märks och är superroligt.

Jag kan nog säga att jag får det bästa av alla! Jag har liksom tur som attans!

17 januari 2012

Jobbigt

Idag har jag jobbat. Jag minns faktiskt sist jag ställde klockan på 6:00... Det var i oktober 2010, den dagen vi åkte in på sjukhuset och jag blev sjukskriven flera månader.  Jag var helt ok pigg när jag kom till jobbet, men runt lunch, jisses vad trött jag var. Och när middagen var klar och uppäten var jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna! Så nu har jag sovit en stund på soffan och ska ta en dusch, innan en kopp te (och sängen!).

Jag går upplärning på jobbet, då vi har nya system. Det är en del att sätta sig in i, men jag har haft riktigt roligt på jobbet idag!!

Jag har fått bilder från Nea och Niclas kalas (jag ska bara klippa bort tjockisbarbamamma innan de läggs ut!). Så här får ni en liten bild på "minifanten" i min mage! Den bilden är så fin så fin!

2. Min första kärlek.

Denna frågan är jättesvår för mig att svara på. Mest för att jag inte vill vara särskilt ingående på något utav mina föregående förhållanden.

Niclas och mitt liv läser ni ju om och mer än det jag skriver, vill jag ju inte berätta om här. Men jag kan säga som såhär; det pirrar fortfarande i magen när Niclas sätter nyckeln i låset efter en arbetsdag. Jag kan ibland sakna honom när han är i ett annat rum. Han har gett mig det finaste jag har, min dotter - och det är svårt att slå den kärleken man då känner för den personen.


 Jag tänker fortfarande tillbaka på den kvällen när vi träffades och när vi hade vår första date. Jag blir varm i kroppen när jag tänker på allt vi gått igenom och hur lycklig jag får vara, hela tiden, med honom!



Men för att då återgå till min allra första kärlek, så tror jag du känner till honom! Musse Pigg heter han! Jag var jättekär i honom när jag var liten och min pappa brukade kalla honom "Pisse Mugg" för att retas, då blev jag arg och började gråta.



16 januari 2012

BB

Tänk när man är där igen... På BB. (Jag tänker bortse från att vår vistelse där var ett litet helvete och istället tänka myyyys och nyföddbebis-gos!)

Jag blir ibland så himla överväldigad av min familj och mitt liv! Så pass mycket att jag måste skriva av mig här inne.

Nu har i alla fall våra gäster lämnat oss, vi har haft lite pizzamiddag och fika. Nea, som fått ettårs-vaccin idag har varit supergnällig, så fort jag inte tittat på henne! Men lyfta har jag inte fått göra... Hon är så knasig min lilla trollunge. Så när pappa med gäster kom hem, var det nog ett rätt schysst ombyte mot hennes stressade och något tråkiga mamma.

Snart ska jag sova... Imorgon ska jag upp och jobba, kl sju. Första gången sedan 9/10-10... Spännande, minst sagt!

Nu vann också Marcus Hellner pris för "årets manliga..." Det förtjänade han. Vad roligt! Grattis!

Hipp hipp hurra!

Idag fyller min fina man år! 25 hela år blir han... Inte så mycket lammkött alltså!;) Men finast i världen.

Jag älskar dig, massor med mest!

1. Presentera mig själv.

Nummer 1 på "30-listan" är att jag ska presentera mig själv.

Josefine heter jag, är 24 (snart 25). Jag är mamma till fantastiska Nea och sambo med Niclas (som också är fantastisk!). Vi väntar vårt andra barn till sommaren och tycker det ska bli så spännande och kul! ... Man kommer då att kunna kalla oss "fantastic 4"




Men... Egentligen säger ju inte detta något om vem JAG är. Det säger bara vad jag är... Det är lite svårt att presentera sig utan att kanske vara allt för utlämnande.  Men jag ger det ett försök.

Jag är glad, arg, ledsen, lycklig, varm och kall. Jag är olika helt enkelt. Ofta är jag spontan och impulsiv, lika ofta behöver jag vara planerande för att må bra. Jag gillar ombyte och blir väldigt lätt rastlös och uttråkad.

Jag älskar att röra på mig och hitta på massa massa saker, lika mycket älskar jag att sitta och titta på film och inte göra något speciellt. Det sistnämnda blir det inte så ofta av och uppenbart är ju att det kommer dröja ett par år innan vi kommer titta på massa film - men det ser jag bara fram mot!

Jag har en bra relation till min familj (alltså min "ursprungsfamilj") och jag kan vända mig till varenda en utav de för råd och stöd! Det är fantastiskt. 

Jag tycker det är viktigt att respektera varandra för ens olikheter och likheter- även om jag ofta klampar på och tycker och tänker. Folk har nog ofta uppfattat mig som väldigt bestämd (vilket stämmer) och ibland t o m varit lite rädda för att säga deras åsikt. Jag tycker alla har lika rätt att tycka, som jag själv har!

För mig är miljöfrågor viktiga, och jag handlar ekologiskt så ofta det går (men kan absolut bli bättre).

 

Jag är inte känd för min ödmjukhet, men jobbar på det. Jag jobbar på att bli mer öppensinnad för alla slags människor- ge en chans innan jag sågar. Detta har på senaste åren blivit mycket bättre, när jag var yngre hade jag en bestämd åsikt redan innan en person visat sig i rummet (typ!) Jag jobbar också på att bli bättre på att lyssna innan jag avbryter (det är det värsta jag vet när folk avbryter mig, så vad skulle ge mig den rätten?) - Jag tror att man alltid kan jobba på sig själv, men man måste också se sina bra sidor. Det får inte bli för mycket åt varken det ena eller andra hållet. Självrannsakande är en sida hos mig jag gillar, också att jag är ärlig! Jag gillar mig själv ganska mycket- och det får man inte vara rädd för att säga!


Körkort är något jag har hållit på att ta sedan tidernas begynnelse, men det där med teorin är inget som intresserar mig... Det tar mig till en annan sida av mig själv: målmedvetenheten. Och ibland bristen på den. T ex har jag alltid haft lätt att lära (utom med matten) men när någon säger till mig vad jag "måste" göra - blir jag tvärtemot (därav har jag inte toppenbetyg med mig från gymnasiet - jag har aldrig gillat skoaln. För där bestämmer andra vad jag ska göra)! Jag behöver ändå stöd när jag vill genomföra något, men ingen ska bestämma vad jag ska genomföra... Obstinat har jag fått höra att jag är- sedan barnsben! Glad obstinat, kanske?


Och just det.... Jag skrattar sjukt högt!!

30 stycken jag

 Jag hittade denna listan hos Viola (som för övrigt har en sjukt bra blogg! Välskriven och intressant.), och tänkte att det kanske kunde vara roligt att ha en liten "utmaning" (allt är relativt) och ha något att faktiskt skriva om, när inspirationen tryter... Hur intressant det blir för er sen, det är ju en annan femma;)

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

14 januari 2012

Min fina älskade bästaste underbaraste!























Idag är Du ett år! Ett helt år! Min fina älskade dotter!! Om du bara visste hur mycket du betyder för mig. Jag kan inte förstå att jag har varit mamma ett helt år. Kl 08:29 14/1-11, då träffades vi första gången!

Jag känner mig rätt tafatt när jag sitter här och försöker beskriva den lycka och kärlek som jag känner för mitt älskade fina fina fina barn! Det går ju inte, för det finns ju helt ärligt inga ord som beskriver den slags kärleken!

Men nu fyller hon alltså ett! Och det är, på något sätt, väldigt överväldigande! Vad mycket hon kan, och vad mycket hon har kvar att lära. Vilken fantastisk "resa" detta har varit, är och kommer fortsätta vara! Jag kommer alltid ha privilegiet att vara mamma till Nea, och det är fortfarande väldigt obeskrivligt.

I alla fall; Jag önskar dig Nea, en fantastisk dag. Och många många lyckliga år! Jag ska göra allt i min makt för att hjälpa dig, så gott en mamma förmår, att göra fortsättningen av våra liv så härliga och fantastiska som möjligt! Jag älskar dig, så djupt! Så djupt att jag inte ens förstår det själv...