Josefine heter jag, är 24 (snart 25). Jag är mamma till fantastiska Nea och sambo med Niclas (som också är fantastisk!). Vi väntar vårt andra barn till sommaren och tycker det ska bli så spännande och kul! ... Man kommer då att kunna kalla oss "fantastic 4"
Men... Egentligen säger ju inte detta något om vem JAG är. Det säger bara vad jag är... Det är lite svårt att presentera sig utan att kanske vara allt för utlämnande. Men jag ger det ett försök.
Jag är glad, arg, ledsen, lycklig, varm och kall. Jag är olika helt enkelt. Ofta är jag spontan och impulsiv, lika ofta behöver jag vara planerande för att må bra. Jag gillar ombyte och blir väldigt lätt rastlös och uttråkad.
Jag älskar att röra på mig och hitta på massa massa saker, lika mycket älskar jag att sitta och titta på film och inte göra något speciellt. Det sistnämnda blir det inte så ofta av och uppenbart är ju att det kommer dröja ett par år innan vi kommer titta på massa film - men det ser jag bara fram mot!
Jag har en bra relation till min familj (alltså min "ursprungsfamilj") och jag kan vända mig till varenda en utav de för råd och stöd! Det är fantastiskt.
Jag tycker det är viktigt att respektera varandra för ens olikheter och likheter- även om jag ofta klampar på och tycker och tänker. Folk har nog ofta uppfattat mig som väldigt bestämd (vilket stämmer) och ibland t o m varit lite rädda för att säga deras åsikt. Jag tycker alla har lika rätt att tycka, som jag själv har!
För mig är miljöfrågor viktiga, och jag handlar ekologiskt så ofta det går (men kan absolut bli bättre).
Jag är inte känd för min ödmjukhet, men jobbar på det. Jag jobbar på att bli mer öppensinnad för alla slags människor- ge en chans innan jag sågar. Detta har på senaste åren blivit mycket bättre, när jag var yngre hade jag en bestämd åsikt redan innan en person visat sig i rummet (typ!) Jag jobbar också på att bli bättre på att lyssna innan jag avbryter (det är det värsta jag vet när folk avbryter mig, så vad skulle ge mig den rätten?) - Jag tror att man alltid kan jobba på sig själv, men man måste också se sina bra sidor. Det får inte bli för mycket åt varken det ena eller andra hållet. Självrannsakande är en sida hos mig jag gillar, också att jag är ärlig! Jag gillar mig själv ganska mycket- och det får man inte vara rädd för att säga!
Körkort är något jag har hållit på att ta sedan tidernas begynnelse, men det där med teorin är inget som intresserar mig... Det tar mig till en annan sida av mig själv: målmedvetenheten. Och ibland bristen på den. T ex har jag alltid haft lätt att lära (utom med matten) men när någon säger till mig vad jag "måste" göra - blir jag tvärtemot (därav har jag inte toppenbetyg med mig från gymnasiet - jag har aldrig gillat skoaln. För där bestämmer andra vad jag ska göra)! Jag behöver ändå stöd när jag vill genomföra något, men ingen ska bestämma vad jag ska genomföra... Obstinat har jag fått höra att jag är- sedan barnsben! Glad obstinat, kanske?
Och just det.... Jag skrattar sjukt högt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar