Glad påsk!

Jag och Nea har spenderat hela dagen ute hos morbror Tot och plastmormor Christl. Niclas har haft en heldag och spelat golf och är nu ute med några vänner. Tror det är första gången han är ute, här hemma i stan, sedan i somras?

Vår dag har bestått av att käka, försöka få Nea att sova (hon har verkligen börjat envisas med att vara vaken, vilket resulterar i att hon blir övertrött . Har ni träffat ett övertrött barn? Puuh...) och godisletning.

Christl har en rolig "tradition" på påsken. Hon gömmer godisbitar omkring i huset så får vi andra springa och leta. Det är hur roligt som helst! Jag, snart 24 år, blir verkligen som ett litet barn. Det är nästan så jag längtar lite till Nea är i den åldern och jag ska gömma godis (eller vad det nu må vara) och hon ska leta. Mysigt!

Egentligen hade vi tänkt stanna där lite längre, men jag beslutade att åka hem, för att få någon fason på sovandet ;) Och nu ligger Nea och sover i sin säng.
Jag sitter uppe, ensam, och kollar på film, dricker te. Det är konstigt. Jag minns inte senast jag satt hemma, utan vuxet sällskap, på en fredag.

Tänk vad det kan ändras snabbt. För snart två år sedan träffade jag och Niclas, för första gången. Då hade vi verkligen ingen aning om vad som väntade oss. Vad mycket som hänt sedan dess. Mycket mycket underbart!

Vilken jädrans tur att jag åkte ut till Trummenäs den där midsommaren. Och inte till det andra stället jag egentligen var påväg till.

Vad som hade hänt då varken behöver, eller vill jag tänka på. Livet kunde liksom inte vara bättre!

Hon kämpar med att sitta. Men ibland måste man ju få ta en paus.