"Va ee du?"

.. Som Neas kusin Vilma brukade säga. Och nu säger jag/vi det, för återigen så är kamersladden borta. Jag förstår inte riktigt vad jag gör med den. Men imorgon åker vi nog för att kolla efter en reserv. Eller... En ny, rättare sagt.

Angående Neas inskolning. Det går så bra (peppar peppar) och vi är så nöjda.

 Idag lämnade jag och gick. Jag liksom hann inte reagera fören Nea gav mig en puss och kram (åh hon är så söt när hon tar ut nappen för att pussas med öppen mun) och fröknarna kastade ut mig (nej då, men det kändes nästan så!). Där gick jag... Ringde Niclas, men Lo låg och sov så jag behövde inte komma hem.

Jag ringer mamma, pappa - men ingen svarar. Herregud! Varför vill ingen svara? Jag har ju två tomma händer och ingen ingen ingen pockar på min uppmärksamhet. Jag är en mamma, som precis lämnat sitt barn på dagis. Jag är så rastlös.

Jag har fått uppfattningen om att många tycker det är lite jobbigt att lämna på förskolan, att det liksom skulle vara ett kapitel av livet som slutar. Jag ser det som ett som börjar. Så känslan att lämna Nea var bra, men ändå - jag var uttråkad. Och vid lunchen här hemma... Det var så otroligt tyst. Så tyst har vi inte haft det hemma på 19 månader.

Pusspuss

Vet ni vad jag gjorde när jag var rastlös och inte behövde gå hem?? Jag gick till jobbet...