02 juli 2011

Nea

Ibland får jag sådant habegär! Som nu, jag vill bara gå in och slita upp Nea ur sängen och pussa pussa pussa på henne, mysa med henne, gosa in mig i hennes mjuka kind som jag inte kan få nog av!!

Jag vill snuffsa och lukta, men jag känner liksom aldrig tillräckligt av hennes doft. Jag sniffar och sniffar, men behovet stillas inte. Hur mycket jag än pussar, myser och luktar så får jag inte nog.

Jag är fruktansvärt beroende av min dotter och hennes fantastiska personlighet. Jag älskar när hon ler och tittar på mig, med sina stora blåa ögon. Jag älskar hennes små bulliga kinder som hon får när hon skrattar. Jag älskar allt hon gör!

Jag älskar henne så det värker i hjärtat, jag älskar henne så mycket så jag inte kan beskriva det. Jag älskar henne så mycket att tårarna sprutar för att jag inte kan beskriva det!

Älskade älskade barn, min älskade älskade lilla dotter. Du anar inte hur mycket du betyder för oss! Tänk att det var du som kom till oss, att vi fick just dig! Tack tack tack för att du blev vår!

Och detta är bara början... På en livslång relation och på ett livslångt äventyr. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag får uppleva det med dig!

1 kommentar: