11 juli 2011

Det krispigt vita förfallet

Jag läste en krönika av Belinda Olsson, i en gammal Family Living- tidning. Hon skriver om de där krispigt vita inredningsbloggarna, där barnen "hoppar i de vita sängarna", "mamman bakar i det vita köket" och det är just det det är, vitt! Aldrig någonsin ser man fläckar i dessa vita hemmen.

Belinda skriver också att hon skjuter bort de avundsjuka tankarna med att "renoveringspar får aldrig knulla". De har fullt sjå med att få deras hem vita och sedan blogga om det.

Förr var jag ett vitt freak! Jag älskade vitt, jag gör det fortfarande. Men när det blev modernt och inne med allt det där, började jag mer och mer lägga det på hyllan. Jag vill inte att folk kommer hem till mig och känner igen sig... Inte på grund av att de sett alla våra möbler på en inredningsblogg, eller i en inredningstidning.

En annan anledning är ju också att jag blivit mamma. När jag var en gravidmamma,  DÅ kunde jag absolut tänka mig att ha den där krispigt vita sängen. Men nu? Nej nej, den bäddas när det kommer folk på besök, mitt krispigt vita kök är överbelarmat med nappflaskor, barnmatsburkar och vällingpulver. Och de vita golven? De är fulla med "amnings-hår"... Man fäller ju som en Maine Coon!

Vi plockar och plockar, det måste man! Annars hade jag inte orkat bo här, men samtidigt vill jag ju att det syns. Jag vill att det ska synas att vi är tre stycken som, faktiskt, lever här!



Kass bildkvalité, taget av datorn!

1 kommentar:

  1. Vitt är ju en ganska opraktisk färg när man har småbarn. Och det är kanske därför som så många indredningsnördar vill stoltesera med sina vita hem - för att visa upp hur fint de klarar av att ha det TROTS att de har barn.

    Men jag håller med, det ska ju synas att det är ett hem man lever i och inte en anstalt.

    SvaraRadera